Värmebehov
En villas energibehov består av tre delar: uppvärmning, tappvarmvatten samt hushållsel.
För tappvarmvatten kan man räkna med ett behov på 3 500 - 4 500 kWh/år beroende på familjestorlek,
hygienvanor o dyl. (4000 kWh motsvarar ca 75 000 l varmvatten d v s ca 200 l per dygn).
Mer om varmvattenenergi i ett särskilt avsnitt.
För hushållsel (= el för belysning, spis, TV m m) räknar man normalt med 4 500 - 5 500 kWh per år
i ett småhus men variationerna kan vara stora. Har man t ex en frys (särskilt av äldre modell)
kan elbehovet stiga rejält liksom om man har motorvärmare.
Likaså kan bara ett ventilationssystem med mindre bra fläktar dra iväg med elbehovet 1 500 - 2 000 kWh per år.
För uppvärmningen av ett nybyggt småhus (utfört enligt Boverkets byggregler) är
uppvärmningsbehovet 9 000 - 10 000 kWh per år, bara för ventilationsluftens värmning ca 2 500 kWh/år.
Resten är s k transmissionsförluster, d v s den värme som går ut genom golv, tak, väggar, fönster och dörrar.
Äldre småhus har i allmänhet sämre värmeisolering och ofta inte heller värmeåtervinning av ventilationsvärmen.
Då kan uppvärmningsbehovet lätt stiga till dubbla eller mer, således till 20 000 - 25 000 kWh/år.
I större småhus är det inte ovanligt att värmebehovet är både 30 000 och 40 000 kWh/år.
Självklart inverkar även den plats eller ort där huset är beläget.
I Kiruna är värmebehovet ca 60% större än för ett i övrigt lika hus i Malmö.
Har man oljeeldning tillkommer oljepannans verkningsgrad. 1 m
3 eldningsolja ger ca 10 000 kWh
men på grund av förluster vid eldningen kan man räkna med högst 7 000 kWh per m3.
Således behöver ett hus med 14 000 kWh uppvärmningsbehov 2 m
3 eldningsolja men klarar sig på 14 000 kWh el vid elvärme.
En byggnads behov av köpt energi för uppvärmning skiljer sig från byggnadens förluster.
Värmetillskott från hushållsel, människor i byggnaden och från solvärme är betydande poster i byggnadens totala energibalans.
Denna gratisvärme betyder i äldre småhus åtminstone 15% skillnad mellan köpt värme och byggnadens förluster
och i nya småhus (med bättre isolering och värmeåtervinning) minst 20%, i extrema fall med stora södervända fönster upp till 25%.
Med golvvärmesystem, där vattnet i golvslingorna cirkuleras kontinuerligt året om, kan än högre %-tal nås genom att värme tas
från rum som värms av solen (då golvet fungerar som värmeupptagare) och förs över till andra rum.
Denna s k omfördelning (som inte gäller endast solvärme) kan minska behovet av köpt värme med 10 - 15% eller mer.
Ett vanligt sätt att ange en byggnads specifika värmebehov är att ange behovet vid 1 grads temperaturskillnad mellan
inne- och utetemperaturen. För ett modernt småhus på 110 - 120 m
2 är det specifika behovet för transmission ca 70 W/K,
d v s det behövs 70 W för att hålla 1 grad högre temp inne jämfört med utetemp och alltså 70 * 40 = 2 800 W då det är 40
graders skillnad mellan inne- och utetemp.
För ventilationsluften är specifika behovet 25 W/K om man har värmeåtervinning, annars 50 W/K.
Därtill kommer att det behövs ytterligare 5 W/K för luftläckage i otäta väggar m m om ventilationssystemet är olämpligt utformat
(se vidare avsnittet om ventilation).
Totalt är det sålunda omkring 100 - 125 W/K i ett modernt småhus.
I äldre hus kan specifika behovet vara mycket högre. Man kan själv enkelt ta reda på sitt specifika värmebehov i ett
befintligt hus om man har elvärme, se separat avsnitt.
Den totala energiförbrukningen i en byggnad beror inte endast på husets förutsättningar utan ofta i mycket stor grad
på hur byggnaden används, dess värmetillskott och (i bostäder) levnadsvanor.
Därför är det av ytterligt stor vikt att känna till byggnadens specifika värmebehov när man gör energikalkyler eller beräkningar
av energisparpotentialen för en byggnad.
Särskilt vid dimensionering av värmepumpar är det viktigt att så noga som möjligt känna till det specifika behovet för att kunna
välja en optimal storlek på värmepumpen. Observera att det aldrig är god ekonomi att välja en för stor värmepump.
